tisdag 13 december 2016

RaBATHerad böter

Usch vad tiden går fort när man har det trevligt. Även om vi har flera dagar kvar här nere närmar sig hemresan med stormsteg känns det som.
Men vi njuter på alla sätt och vis och har det fantastiskt bra.

Den dagliga volleybollen klockan 10 har mer eller mindre blivit obligatorisk för oss. Beroende på antal deltagare så mixas antingen vuxna och barn, eller körs den separat med ett set var. Riktigt kul att vara med och jobbigt i sanden. Ibland har vi så roligt att vi inte vill sluta och det kan då bli upp till 5 set. Svettiga och sandiga är ett bad då väldigt efterlängtat.


Motion får vi mycket av. Stora roliga vågor på stranden och det är ett helt träningspass att ta sig i eller ur dem. En magsurfbräda har Stefan köpt. Lite jobbigt för han då frun surfade förbi både mycket snabbare och längre. Jag är övertygad om att det handlar om vikten, inte om kunskap. Brädorna är ju anpassade för barn och de nästan 20 kilorna det skiljer på oss gör skillnad.
Några fler löppass har det också blivit. Då vi närmar oss fullmåne är tidvattnet riktigt högt stundtals och det har varit riktigt jobbigt att springa på stranden. Antingen med vatten upp till knäna eller i lös vattenfylld sand där vi sjunker ner minst en decimeter.
Men vi får vara glada för vara kalori vi gör av med för det slinker i en och annan också. Sigha Beer, mycket god mat och thailändska pannkakor. Lite After-Beach på balkongen med vin och snacks.
Vårt rum är utrustad med en våg och jag har flera gånger undrat över dess funktion. Är den placerad där för att vi skall ha koll på semesterkilorna eller packningen inför hemresa...

För det mesta är livet här på Mai Khao Lak rätt stillsamt. Största uppståndelsen uppstod härom dagen då till och med hotell managern blev nerkallad till stranden. En ytterst sällsynt insekt hade trillat ner från ett träd rakt på en solande turist. Den gick under benämningen boxande gräshoppa. Så fort någon närmade sig med fingrarna började den boxas med frambenen.
Jag måste erkänna att jag inte gillade blicken han gav mig när jag fotograferade honom.


För att söka lite nya äventyr så hyrde vi idag moppe igen. Vi hade hört talas om den gamla staden Takua Pa. Där skulle finnas en gammal stad från 1700-talet, en marknad, ett tempel med munkar. Man kunde därifrån även göra turer med kanot i djungeln. Några andra vi pratat med hade varit där häromdagen och sett ormar hänga ner från träden medan guiderna skakade grenarna när de gled förbi med kanoten. Det kunde jag gärna vara utan och paddlat har jag gjort tillräckligt i det här landet. Men en ny stad och lite nya vyer kunde inte skada.

Så vi rullade iväg idag tisdag morgon och körde ca 19 km norrut. Genom små byar, djungel, odlingslandskap tills vi nådde Takua Pa som visade sig vara en ganska stor stad. Vi irrade runt med moppen en lång stund utan att hitta något av det vi sökte. Men vi kom ut på fina små landsvägar med vackra vyer över grönskande berg med regnskog.


Tillslut hittade vi till floden där man kunde paddla. Vi stannade till helt kort och fortsatte sedan med vetskapen att marknaden var stängd idag.
Vi hittade ändå en marknad i stadens mitt men där fanns inget av intresse. Någon gammal stad såg vi aldrig skymten av. Och kanske fanns den inte. Iallafall inte i den bemärkelsen vi trodde med gamla byggnader och hus. Förmodligen var hela Takua Pa en gammal stad, avseende dess grundande.

På vägen tillbaka stannade vi vid templet och hälsade på munkarna. Ett väldigt mansdominerat område. Det var Buddha, munkarna och en herrans massa tuppar.
Bortsett från mig en själv och en ammande tik fanns inte några spår av kvinnligt.




Den största 5 meters Buddhan vaktades av en morrande vakthund, så den vågade vi inte ens fotografera. Vi fick nöja oss med de mindre.


Vi tyckte nu att vi sett det vi ville och rullade tillbaka mot Khao Lak. När vi kommit halvvägs kom vi fram till en poliskontroll och blev invinkade.
- Driving license?

Oops, vi hade bara pass med oss. Framför oss hörde vi några tyskar på moppe.
- Scheiße!!!

Så det var bara att börja skriva papper. Att körkortet låg på hotellrummet och att vi trodde pass var viktigare hjälpte föga.
Väntade på domen och vår bötessumma hamnade på 300 Bath. Det var billigt! Ca 80 SEK. 

Men problemet var inte själva bötessumma utan att den skulle betalas på polisstationen i Takua Pa. Så med böteslappen i handen var det bara att åka tillbaka de 9 kilometrar och sedan börja virra runt i denna gamla staden igen. Denna gång i jakten på polisstationen.
Vi såg tyskarna i en korsning, de var också på villovägar.

Hittade slutligen polisstationen och klev upp. Massa papper som skulle skrivas. Kvitto på betalning, registrering av boten osv. Alla Stefans namn, ålder osv skulle anges. Till och med hans föräldrars namn.
Så grattis kära svärföräldrar, nu finns ni registrerad hos thailändsk polis. :-)
När det var dags för betalningen hade bötessumma sjunkit till 200 Bath. Aldrig har jag väl varit med om att man får rabatt på sina böter.

Så bortsett från tidsåtgången och besväret med att åka 2 mil ToR Takua Pa så var detta ju en erfarenhet rikare. Poliserna var supertrevliga. Inte alls någon dålig attityd eller översittar-typ. Vi skrattade gott med dem på stationen.


Vi passade sedan på att tanka innan vi åkte. Mätaren gick fort nedåt och att få soppa-torsk för att sedan bli lotsade till Takua Pa ännu en gång var inte aktuellt.
När vi väl vände hemåt var poliskontroller nerplockad.

Ja ja, en erfarenhet rikare var vi. Det är körkort inte pass de vill se. Men vi hade aldrig i vår vildaste fantasi trott att ett litet svensk körkort skulle bara viktigt här nere.

Lussehälsningar från Staafs

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar