Jobbar man i butik så innebär det raka motsatsen, dvs sälja julklappar och väldigt lite ledig tid med familjen.
Så när man är gift med en man som jobbar i butik innebär det mycket tid ensam hemma under julen. Visserligen har han ledigt på julafton och juldagen, men annars fullt ös på jobbet.
Jag hade därför julen som passerade stora planer på vad jag skulle hinna på all min ensamma tid. Rensa garderober, pyssla, städa osv osv.
Men så hände något, jag hittade Pinterest.
För er som inte vet vad det är så är det ett sätt att "pinna", eller märka, en intressant sida eller bild på internet.
Det kan vara ett recept, en trädgårdstips, pysseltips, kläder, mode. Ja allt!
Så en tidig morgon när mannen gav sig av till jobbet så ställde han in en kopp kaffe till mig på nattduksbordet. Och där blev jag fast, långt efter att kaffet var slut och jag borde gått upp för länge sedan.
Först sökte jag på scrapbooking och inspirerades och "pinnade" för fullt och la i olika mappar och kategorier.
Det ena ledde till det andra och jag hamnade från bild till bild. Ett vackert foto på en måne tog mig till vackra resmål och till någons "Bucket List".
Det var då jag hittade en bild som fick mig att känna att dit måste jag, det spelar ingen roll vart det ligger, dit ska jag.
Döm om min förvåning då jag upptäckte att denna plats, som hette Plitvice National Park, låg i Kroatien. Och inte långt från Baska.
Jag såg ju att det var en hel del mindre vägar dit och att det låg i bergen. Men en vacker dag då vi kanske har en husbil skulle det säkert vara fullt möjligt. Och kanske gärna då vi hade tidig semester och att det fanns mycket vatten i sjöar och vattenfall.
Och så föll ju sig slumpen så att vi hittade Dexter och just i år då vi hade tidig semester. Och jag började ju genast tjata om att jag ville dit. Och nu skulle min dröm gå i uppfyllelse.
En något oviss väderprognos gjorde att vi tvekade lite, men den ville vår väg så vi lämnade Baska idag på morgonen.
Redan igår se vi adjö till vår favoritfarbror på Ragusa och avnjöt en sista underbar måltid. Grilltallrik med 4 sorters kött, potatis, sallad, 0,5 L vin och 0,5 L bubbelvatten och för detta betalade vi ca 220 SEK.
Hans fru hade gått bort under året och han drev nu restaurangen med sina söner. Han hade magrat av mycket sedan sist och vi förstod att det varit ett tufft år. När vi sa vi ses nästa sommar så sa han, kanske det, om jag lever. Kändes så sorgligt att säga adjö då.
Idag tog vi farväl av våra svenska vänner, kändes också lite tråkigt. Gillar verkligen barnfamiljen som låg vi oss.
Vi lämnade sedan ön Krk bakom oss och körde kustvägen söderut. Precis som vår egen Turistinformation sagt så var det så vackert så det gjorde ont i bröstet. Små byar med vackra stränder och lummig grönska.
Sedan spelade GPS:en oss ett spratt. Han ville få oss att svänga en väg för tidigt in över bergspassen. och vi svängde. Till en början var vägen ok men sedan blev det värre och värre och smalare och smalare. Tillslut var tillåten hastigheten 20 km/h.
Eftersom "turistinformationen" sagt att vägen till Plitvice var helt ok, så började jag undra om vi var på rätt väg. Så vi vände .
Tur var väl det för vi hade svängt 8 km för tidigt.
Även om den rätta vägen var bättre så var den väldigt kurvig och bitvis brant. Helt klart körbar, men det gick inte alltid så fort. Varningsskyltar för serpentinvägar och skarpa kurvor, hårnål efter hårnål och sakta letade vi oss upp på toppen.
Väl uppe på bergskammen började en ny typ av landskap. Där låg som en platå i skydd mellan bergen och åkrar, betesmark och sädesfält avlöste varandra. Man kunde förstå att det var bördiga områden som säkert låg skyddade mellan bergen och fick en hel del regn då tunga molnen fastnade bland bergen.
Efter att ha kört en stund genom jordbrukslandskapet så ändrades terrängen igen. Skogen övergick från låga tallar, till björkar till tätare granskog. Vi vek sedan av lätt norrut upp mot Plitvice och närmade oss bosniska gränsen. Då kom bokskogen.
Vi passerade ingången till parken och fortsatte till Kamp Korona som vi fått tips av på 2 håll. Vi var fortfarande kvar i Kroatien men gränsen till Bosnien ligger ett stenkast bort. Visst tänker man på vad som hände i dessa vackra landskap för dryga 20 år sedan.
Kamp Korana var utan tvekan den finaste men mest speciella camping jag någonsin sett. Mitt ute i ingenstans vid en lite by ligger denna camping på ett stort och kuligt område. Små vägar löper kors och tvärs och man vet knappt vart man är. Folk tältar, campar med husvagn och husbil överallt. På slänter, i dalar, på parkeringar.
Nedanför rinner den vackra ån. Servicehusen är superfräscha, det kostar ca 200 SEK per natt här och de har gratis buss till parken. Restaurang, turistinformation (dock inte vår egna) och affär finns på området. Vad mer kan man begära?!
Och gästerna är i alla åldrar. Från back-packande ungdomar, till medelålders, barnfamiljer och pensionärer.
Vi åt en spagetti bolognese och drack en öl för en 50-lapp per skalle. Sedan fick vi information om morgondagens vandring. Efter det tog vi cyklarna och cyklade ner mot ån. Vattnet är så otroligt klart och fint så man ser botten klart och tydligt.
Vackrare ställe får man nog leta efter.
Och då har vi inte ens varit i parken ännu. Väntar med spänning på morgondagen, skall bli roligt att få uppfylla den här drömmen.
Enda orosmolnet är varningsskylten vi såg vid infarten till parken.
/Marit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar