Premiärturen som inte blev riktigt som vi tänkt oss

I helgen som var bestämde vi oss för att ge oss ut på en liten tur med vår nya husvagn. Den nya har krymp med nästan 2 meter på längden, 30 cm på bredden och lättat nästan 500 kg.

Vi tyckte jättemycket om vår gamla vagn men insåg att den är nog lite för stor att åka runt med i södra Europa. I flera års tid har vi försökt semestra i Sverige, men det slutar alltid på samma sätt. Det är som en magnet som suger oss ner mot Helsingborg och Danmark och rätt som det är rullar vi av färjan i Rostock. Det är som att vi inte får ro i kroppen förrän vi får tysk motorväg under däcken.

Vi kände därför att vi måste göra ett val, byta till en rejält mindre husvagn eller hålla oss hemma helt enkelt. Visst har vår andra funkat bra, men några halvkniviga incidenter har vi haft då vi blivit inpakrerade på en rastplats och blev lotsade ut med hjälp av en rysk lastbilschaufför, eller då det krävdes 8 tyskar för att få ut den från vår campingplats i Kroatien förra sommaren. Då höll vi ändå på att få med oss ett italiensk tält och alla hade fått flytta sina bilar jag hade fått gräva upp en platsnummerstolpe med tillhörande cementklump.

Men nu är vi redo för Europa med en bättre anpassad vagn att flänga runt med. Och vi älskar vår nya husvagn! Visst är den mycket mindre, men vissa ytor har blivit så mycket bättre. Köket är mycket större, med gott om bänkyta, 4 stora dubbellådor, massor av förvaring osv. Kylskåpet har bytts ut till et sk ”slim tower”. Det förra låg under köksbänken och utrymmena var inte så bra. Det nya är placerat högre upp och är lite smalare men högre och utrymmet inuti är bättre anpassat till ändamålet. Vi som lagar så mycket mat i husvagnen kände att vi behöver detta så vi kan handla mer åt gången.

Vad har vi då tappat? Jo, innan hade vi en stor queensize-säng fram med DUX-madrasser, där man kunde gå på bägge sidor och längst bak fanns en stor U-formad soffa med bord. Nu har vi 2 soffor som bäddas om till en 140-säng. Men med en bra bäddmadrass blev sängen minst lika skön som den gamla och hur mycket sitter vi inne i vagnen nere vid Medelhavet? Inte mycket, så det här känns kanon.

Så i helgen skulle det bli testcamping med nya vagnen. Fanns allt med inför den kommande semestern, har vi flyttat över allt, behöver vi nya saker osv?

Eftersom vädret inte skulle bli så stabilt så bestämde vi oss för att inte åka så långt. Resan gick därför till sjön Örlen utanför Tibro där vi hade 2 gratisnätter.

Lite småstimmigt blev det på fredagen då vi skulle åka hemifrån, vid en sista koll i husvagnen att allt var stängt och spärrat insåg jag att vi glömt att ta med täcke och kuddar.

Hämtade upp husnycklen från bilen och sprang tillbaka in i huset och kom tillbaka med famnen full med sängkläder. Sedan var vi på väg.

Örlens camping ligger jättefint vid sjön och vi fick en bra plats nära vattnet. Lite kycklingfajitas och rödvin och mannen fick se Sverige spela fotboll. Själv satt jag och läste pysselbloggar och sörjde beskedet att min älskade pysselbutik Hildas Rum lägger ner. Dock verkar de likasinnade vänner jag lärt känna tack vare Hildas vara sugna på att fortsätta träffas och pyssla ihop.

På natten till lördagen regnade det konstant och i stora mängder. Då det slutade på morgonen somnade vi om så hårt att vi inte vaknade förrän 10:15. Jag fick t.o.m. väcka min annars så morgonpigga man. Sedan kom chocken! Med ca 10 missade samtal var på mobilerna från 2 av våra närmsta grannar insåg vi ju att något inte stod rätt till hemma. Det är inte mer än 2 veckor sedan det var villainbrott på vår gata och vi gissade att vi nu haft påhälsning. Just då ringde vår granne Jocke igen.

- Det är så konstigt hos er, eran entrédörr står på vid gavel och det sitter en nyckel i låset där det står Atteviks i Eksjö. Jag har varit inne, men allt ser okej ut.

Kortslutning i mitt huvud. Nycklarna var ju våra, med en ring från Atteviks. Jag visste ju att jag låste och la nycklarna i bilen, men hur hängde detta ihop?!?

Sedan föll polletten ner. Jag hade ju gått in igen och hämtat sängkläderna, med famnen full kunde jag omöjligen stängt dörren och låst.

Självklart skulle jag ju gått tillbaka och låst igen, men detta hade totalt fallit bort ur mitt huvud. Då jag lagt in sängkläderna var det ju dags att koppla på och åka. Och ytterdörren syns inte från vår garageuppfart. I min värld hade jag ju redan låst dörren en gång och lagt nycklarna i bilen.

Tack gode Gud att inget hänt! Vem som helst kunde ju gått in och hämtat vad de ville. Och tack för att man har grannar som bryr sig.

Det mest komiska i det hela var att jag 2 nätter tidigare hade haft en fruktansvärd mardröm. I drömmen smög en räv omkring utanför vårt hus. För er som inte vet så är rävar, ugglor och älgar mina 3 fobier. Fönstren till huset var öppna och räven försökte ta sig in för han ville åt alla mina pysselpapper. Jag kan inte prata i sömnen, men kan utstöta små läten som låter som att jag gnyr och lider. Det gjorde jag i drömmen för att jag bort räven och skrämma honom och samtidigt ropa på hjälp.

Min man började bli lite trött på mitt oväsen och väckte mig tillslut och frågade vad jag drömt.

- Det är räven, han har tagit mina pysselpapper!!!

På morgonen mindes jag att jag svarat honom just detta, jag var vaken då jag sa det och det verkade fullt logiskt.

- Ja du, sa Stefan efter att vi pratat med grannarna, du verkar inte vara så rädd längre för att räven skall komma in och ta dina grejer.

Efter en omtumlande morgon så åkte vi mot Skövde och sedan mot Varnhem. För 3 år sedan bodde vi på samma camping och såg då trakterna kring Varnhem och bestämde oss för att åka dit igen. Otroligt vackra trakter på den västgötska slätten med lite böljande kullar och mycket grönska.

Vi började med att besöka Klosterkyrkan i Varnhem, känd ifrån filmen Arn.

Det blev även ett besök i örtagården och kyrkruinen som hastigt fick avbrytas av ett åskregn.

I omgivningarna kring Varnhem spelades också flera scener från filmen in och vi åkte småvägar och såg otroligt vackra vyer.

Efter en stund började vi undra om vi var i Sverige. Vyerna påminde om dem vi sett i Australien. Tyckte oss nästan se koalor hänga i träden längs vägen. Steget mellan Varnhem och Down Under kanske inte är så stort ändå.

På vägen tillbaka till campingen såg vi mörka moln över Tibro. Sedan såg vi en så skarp och stor blixt en bit bort och man kunde riktigt se hur mycket ilska det var i de där molen. Men tillbaka på campingen sken solen och det blev kaffe och wienerbröd i solen. Kvällen varavades sedan med skurar och vi hann t.o.m grilla på kvällen och äta årets första färskpotatis. Mums!

Summa summarum så hade vi en bra helg i den nya husvagnen.

Eller förresten, det hände väl ett par incidenter till förresten.

Vi insåg tex. att det var fel på våra fönster. Då vi öppnade dem gick de inte att stänga, så Stefan fick springa runt på campingen och fråga efter en skruvmejsel så vi kunde montera loss spärrarna.

Sedan upptäckte vi att vi från toaletten såg rätt ut, visserligen bara en smal liten glipa, men ändå. Råttor och ormar kunde ju ta sig in. Några timmar senare upptäckte vi återigen att det var jag som varit i farten. Denna gången hade jag glömt att stänga luckan till facket för toalett kassetten.

Och på vägen hem tappade vi en av våra husvagnsbackspeglar. Dessa speglar specialbeställde vi till vår Volvo och de har funkat kanon. 3 år har de varit med och suttit över 1500 mil genom Europa. Då vi i våras bytte bil till en Passat provade vi dem på den nya bilen och de passade! Tyckte vi då. Det gjorde de förmodligen inte, för då skulle inte en fart av i farten.
Vi parkerade på en busshållplats och joggade en kilometer tillbaka till platsen där den föll av. Enbart för att mötas av en trasig spegel.

Men men, värre saker har hänt. Allt går ju att lösa, det är ju bara materiella saker.

Ta hand om varandra, kör lugnt i midsommartrafiken och ha en riktigt skön midsommarhelg!
/Marit